Tessas krypin

Jag vet att det inte går att förstå människors sorger och bekymmer helt ut.

Det går inte heller att tala om för människor hur de ska se på saker eller vad de ska göra.

Man kan inte mäta sorg...

Och i sorgen kan det finnas så mycket. Det är inte heller viktigt att mäta sorg, för var och en bär på sorg som är jobbigt för den personen.

 

Samtidigt så kan det vara väldigt viktigt att få tala om hur man känner och kanske lika viktigt att få bekräftelse på att någon lyssnat. Men det är inte viktigt att tala om för någon att deras känslor är fel, för de är kanske helt rätt just nu.

 

Vissa möten kan riva upp sår. Vissa möten kan få människor att må dåligt bara av blotta tanken inför mötet. Djupa sår kanske aldrig läker, vissa sår kanske läker, men lämnar kvar ärr, minnen för livet.

 

Min sorg, mina minnen och mina bekymmer är inte värre än andras, men de är mina och det är jag som bär på dem.

 

Din sorg, dina minnen och dina bekymmer är inte värre än andras, men de är dina och det är du som bär på dem.

 

Och det är inte så lätt att tömma papperskorgen.