Tessas krypin

Det enda nyårslöftet som jag tänker ge i år är att jag lovar att inte ge något nyårslöfte.

 

Det finns så mycket som jag ständigt försöker... Och dessa försök kommer att kvarstå även under 2013, dessa försök kommer aldrig att bli annat än försök.

 

Någon gång under 2011 lovade jag mig själv att ärlighet är viktigt och skapar sanna relationer. Kanske är jag ibland allt för öppen med hur jag mår och hur jag tänker, kanske tycker en del att det är jobbigt att höra, men samtidigt ger det mig ett lugn att andra vet.

 

Det var också någon gång under 2011 som jag bestämde mig för att inte ta mer skit. Jag har varit en hackkyckling under hela min uppväxt, under större delar av mitt vuxna liv och nu fick det vara nog. Kanske har det gjort att jag inte lika lätt kan ta emot det som ges mig via skämt och ironin längre. Det är svårt att sortera och lägga i rätt fack.

 

Dessa två beslut gjorde att 2012 har varit ett ganska kämpigt år på många sätt. Alla förstår inte vad jag menar när jag berättar mina känslor och det med full förståelse. Jag har varit tvungen att umgås med människor som gör mig illa, med hänsyn till andra människor. Vissa band kan man inte bryta helt för det är så många andra som påverkas.

 

Så 2013 kommer att bli ett nytt år av försök, ett nytt år med sorg och glädje ett nytt år med medgång och motgång.

Och så kommer livet att rulla vidare så länge jag lever. För inga år är perfekta, inga år innehåller enbart glädje.

 

Ingen vet vad som finns bakom nästa dörr man öppnar.

 

Gott Nytt År!

 

 

 

 

Julen är något speciellt. Jag tycker mycket om julen iaf så som den en gång var. Jag har försökt att behålla alla de jultraditioner som mamma och mormor hade och tycker nog själv att jag lyckats ganska bra. Den tradition som försummas hos oss är julstädningen. Jag har varken tiden eller lusten att putsa och feja som de gjorde. Men maten, ja den är viktig och det ska vara mycket mat och många sorter och gärna hemlagat.

 

För varje år som går testar jag nya saker. För första gången på kanske 17 år gjorde jag egen brunkål och den blev god. Förra året gjordes det egen sill och det blev repris i år. Vi bakade eget bröd också i år och det blev gott.

 

Julen förändras natuligtvis med åren. Traditioner kommer och går och några består. Ibland får man lägga till och ibland får man dra ifrån.

 

Kanske kommer numera lille julafton vara den dagen som blir den lugna och fridfulla julen som man önskar sig när barnen är stora.

 

För allt har sin tid...

Jag har inte skrivit på länge. Kanske har inte tiden räckt, kanske har det inte funnits något behov?

 

För visst har det hänt saker sedan sist som hade varit värt att berätta.

 

Jag är en stolt mamma till Vinslövs lucia 2012 och för mig fanns det ingen bättre lucia i hela byn. Johanna är en glädjespridare från början till slut och jag har fått sträcka på mig mig många gånger sedan beskedet kom.

 

Det är många i byn som tycker att det blev rätt lucia.

 

I går gjorde de sitt sista framträde i Vinslövs kyrka det var fantastiskt vacker, men jag satt och var nervös för att hon skulle svimma. Kronan är tung och luften tar slut när så många ljus är tända.

 

Barnkören var underhållande och jag minns när Johanna stod där och klämde i för kung och fosterland.

Jag fick inga bra bilder i kyrkan, men här kommer en suddig och på fel håll.